| |
RRORREÑETS YEÄHEÑTSOÝ, EÑOTEÑTSOY, QUELLAVOY, ES ECHATSRE'TEÑTSOY

Ora anetsoähno Puetsaýo’marnesha’pa’ eñall (40%) añ Patso (Perú), Pueñanesha’ pa’æcha’tareýneshar ora ñeñý acýaÿñaýare’ ñaæa ñeñý huomenctetsa po’çllayoroý, ñetpa’ e’ñe pueseñet, a’ypo’ñeññañetña ora Puetsaýo’marnesha’ Pueyäheña, Puesherbeña, Pueñoteña, Pueserrparña; Ñocpuetpa’ ama es sherbenoña ora Puetsaýo’marnesha’.
Ñeñýo’marña ýe’ añeñpo shonte’ Puetsaýo’marnesha’ ahuanemyenet Pueñanesha’ pa’netsro’mar all e’nyenet Tarhuas, all erronaye’ ashcareýetyenet, ahuapore’tame’tareýetyenet, atsena’tareýetyenet, allotpa’ coyaneshaähnopa’ all a’sosyatareýetyenet.
Añeähnopa’ ama e’ñe añayaye añ Patso (Perú) ateý aÿareýteno ora puetsaýo’marnesha’, añpa’ atýecma peñet ñaæa Puetsaýo’marnesha’ ñeñý yeähetsa po’poñ Patsoähno, ateý ñerra’m: (Guatemala, México, Bolivia, Ecuador). Ora añ Patsro’marneshaypa’ eñalley (80%) ora ñeñýey Puetsaýo’marneshay, añeähno Patsro’marnesha’ (Americana) e’ñe ñopa’tets yeäha’yenet all ama achencateneto Pueyäheñet.
Po’ñoähpa’ ora erracmañen Puetsaýo’marnesha’pa’ e’ñe huocchathuen po’çllayasñoý, ýarrara e’ñe pueñoteñotet, Puerraroýetpa’ ama Huocchayayeto; Alloýpa’ ñetpa’ ähocma yeähenet Pocrreña Pueyäheñet e’ñe paýe’ttset anetsoähno.
Añña pocýaÿño Pueñanesha’pa’ añ Patso (Perú) ama’t popoñ Patso’marnesha’pa’ ama naæperrana’ña arr Pocýaÿño, Po’pallo (Proyectos y Convenios Internacionales) atýoch ora Puetsaýo’marnesha’pa’ o’ch echerranña Sherbeñets, llesensoteñets, po’huamenc o’ch anerret, o’ch es Coýape’cherret epuet aæcha’tareýnesha’ Pueñanesha’. Ora aæchatareýnesha’ añ Patso (Perú) ama’t po’poñ Patso’marnesha’ es coýape’chetpa’ e’ñech ñetañeña añetset coýape’chatset atýoch echerret shonte’ quelle, po’potantantañpa’ e’ñech ñetañeña cotape’chyetset a’nahua atýoch etyeset quelle shonte’. Ama añeye’ oteneto erroýenohuaca’ o’ch yeähore’ch ñaæa huocchanesha’ Puetsaýo’marnesha’ o’ýe’ net ñamet pocýaÿña atýoch es Eñoterret, Echatsre’terret ñamet.
Alloýpa’ o’ýe’ huomenc yeperranet Papäheñet quellayoý, ñaæa o’ch yeyenpuerranet atýoch es eñoteyerret atýoch es eñotatanna’terret ähocma ñagattsañeñeta.
Atýoýýe’ña yenerrña a’yenet atýo yotannena ñetpa’ ama es sherbeneto, ama es eñoteneto, amaýe’ es ya’ÿto’terraneto, añcha’ña o’ch yapuerranet llesens, yeñotaterranet, yeyähaterranet.
Ýe’ añeñpo ora erracmañen Patso’marnesha’ allo’na cheme’tnenan ora puesherbeña Pueyäheña ora Puetsaýo’marnesha’, arroý cheme’teret po’pareshe’moý, Pueyeähcatyeseñot, ýarraña añpa’ ama añoýeye’o’ cheme’tereto atýoch o’ch es yenpueret atýoch es echerrerret.
Pueñanesha’pa’ oten: Puetsaýo’marnesha’pa’ añ epatenahuet atýoch ama es echerreto, añpa’ atýo ama eñoteñeto lleyatset ñaæa quellcatset, (Analfabetismo) alloýpa’ ama echeneto po’huamenc puerraroý, alloýpa’ ora aæcha’tareý ñeñý nayeset ñeñýo’ch yenpayesahuet, ñetpa’ ama es coýape’chetoña nocpuet. Alloýpa’ yocýape’cheñ shonte’ pa’namen acheñ ñeñý eñosyets po’poñ ñoñtso, ñetpa’äho’ ñeñýecma a’npuenahuet atýoch ama es eñoterreto echerreto. Añpa’ pueñanesha’pa’ allo’na ellopatetstateney, añ Patso, otenyet sapa’ Puetsaýo’marneshas, sapa’ Sento’marneshas, Yapa’ Poye’Patso’marneshay Sa’po’marneshay. Yapa’ ama’t ellopa’tetstatenyet yapa’ atarr nanac yesherben, yapa’ nanac es yeñotyen, shonte’ esocmañen yechme’tyen, ateý ñerra’m Mellañoýeñ, Ama’natña, Apnañare’, Coshaæñatsoähno ama’t po’poñeähno, ateý ñerra’m Puetsaýmo’marneshaähno, Ontapo’marneshaähno, Eno’marneshaähno, Ento’marneshaähno ñaæa atýoý yeähca’yeset. (Cosmovisión).
Ora añeähnopa’ añ yeähena ora puetsaýo’marnesha’ e’ñe ñopa’ttset pa’netsreto’mar, ama’t ora Patso’mareshaähno. (Continente americano.) Añ Patso (Perú) ähote’ña llesenserretña ñoñets atýoch rrorrerr ora Puetsaýo’marnesha’eçllayore’cherrets, es echatsre’terrets, atýoch yeñotatannerra parrocma ñeñý epa yeäheñtsoý, epa ñoñtsoý. Alloýpa’ o’ch asherben yenter, yener ñaæa Coyanesha’, alloýpa’ o’ch yeñoter atýecma yesherben ama’t Puetsaýo’marnesha’ ñaæa Senýo’marnesha’.
Ýarraña añña Pueñanesha’ eçllayoreýpa’ ama esoshe’maye’ entenyeto.
Po’potantan Pueñanesha’pa’ otannenet.
Yapäherrepa’ch atýoch yeyenpuer, es yeñotater ora acheñenesha’ ñeñý echene’ epa yeäheñets, epa ñoñets, atýoch es eñotatannerret, morrentannerret ñagattseta, alloýpa’ atýoýe’ es echerret tsapaýo’net añ Patso (Peruana).
E´ñe allohuanen poctena o’ch yeyenpuerranet eñotatahuet, atýoch amach a’chencaterreto pueyäheñet, alloýpa’ o’ch yeñotaterranet atýoch aæcha’tareýterret pa’netsro’mar, atýoch etsotrroterret cohuen Pa’netsro’mar.
|
|