esquina_izq University of Saskatchewan PPIDS Universidad Mayor de San Marcos esquina_der
Líneas de Acción
 
 
ASHÁNINKA arrow  
AWAJÚN arrow  
ENGLISH arrow  
ESPAÑOL arrow  
SHIPIBO CONIBO arrow  
WAMPIS arrow  
YANESHA arrow  
 

ANETSOÄHNO PUESTAÝO' MARNESHA

Añ Patso (Perú) shonte’Po’poñ Acheñeähno, Po’poñ Yeäheñtsoähno, Popoñ Ñoñtsoähno, añpa’ arr Patsopa’ eññallyo’ (27 millones) allponey ayähañay, ora Poye’ patso Sa’p0’marnesha’, Senýo’marnesha’,Puetsaýo’marnesha’, E’ñe Putsaýo’marnesha ñaæa Senýo’marnesha’pa’ eñallyo’ añ Patso (Perú)  (40%) ora allponey yeähetsa erracmañen. Arrpa’ shonte’ es yeyähaæpena ñeñý nanac sheråa’yets, ñaæa yeyäheña. Eñall (48 pa’namen anetsoähno acheñeähno, con 19 familias Lingüísticas).

Ora anetsoähno Puetsaýo’marnesha’pa’ o’ achme’tareýtehuerret, alloýpa’ echyenet ñopa’tset Papäheñet, ñetpa’ rremaæpenet Pats (59%) erracmañen Puetsaýmo’mar,  añ Patso (Peruana), orapa’ eñall paýe’tets acheñeähno (242,000 habitantes) . Añ anetsoähnopa’ ñeñý orrtatene’ña puetsaýma’ all yeäha’yenet, all shota’yena Berroähno ama’t ñaæa Puenarmeähnet, Netpa’ e’ñe allapa’ nare’tasetyenet o’ atarr a’me’tatsre’terret, atýo a’cohuenetyenet pa’muerpa’ o’ A’yapaäha’yerret ñopa’ttset all yenpanna’tyenet cohuen, atýo echenet shonte’ puerrar ñaæa coñeta´tets quelle allo yenpueñet pueýapor ñaæa pacñeýar. Ama’t ñetpa’ atarr o’ es yeähcatsre’terret, ýarraña eñall Añecmuen ñeñ eçllayoreý shonte’, ñeñýa nanac yenpuenña Pueñanesha’ pa’mcha’tareter (Gobiérno Peruano), Añña Puetsaýo’marnesha’ñapa’ ama eseshaye’ yenpuenaye, ama es asherben enteññañetoña Puenareæ, añña Pueñanesha’pa’ allo’na huaäha’attnenan po’poñare’ narmetsoähno ñeñý äha a’po’poñe’chyenan , omatyenan, muetsanatnenan allpon eñall Puetsaýmo’mar.

Ama’t ateýpa’ anetsoähno Puetsaýo’marnesha’pa’, allo’na huomenctenet Pueyäheñotet. Ýe’ po’poñ patso’marnesha’pa’ o’ cheme’tyerranet Pueñoteña ñaæa atýo cohuenet po’ptsaýmañ, ñetpa’ ama es llecatenahueto ñetpa’ correnet cohuen morrentannenet yenpannenet.

Po’poñoneý e’ñe ora Senýo’marnesha’pa’ eñallet (5,680) pa’netsreähno, ñetpa’äho’ña echenet shonte’ acheñ anets ñeñý Huocchatets, añ Patso (País). Po’ñoähpa’ Huocchateñets o’ huañana’tnerr, tepa’ alla nanac shontena huocchateñets Puetsaýmo’mar, allpa’ ähen (45,8% en 1994 a 48,7% en 1999) Ama’t atýo ama ñeñý ama eñotaye’ýe quellcatspa’ o’ huañana’tnom añ Patso, (Perú) añpa’ arra nanac shontenmeñ Puetsaýmo’mar, eñall Coyanesha’ Puetsatmo’mar (42%) ñeñý ama eñotenaye lleyats, quellcats, Eñall (17%) asheñorr Puetsaýmo’mar ñeñý ama eñotenaye lleyats quellcats.

Ama’t añ Yepatsño shonte’ pa’namena’tets Yeäheñets, ñaæa Coýaÿñatsoähno, ýarraña Anetsoähno Puetsaýo’marnesha’ ñaæa Senýo’marnesha’pa’ ama e’ñe o’ a’psatathuerryeña yeycheña, yesherbeña, yeñoteña, ama’t  aæcha’tareýnesha’ Pueñanesha’ mueneñetañ o’ch e’nhuerryet. Ýarraña Yapa’ amach e’nhuerryeto ýarro’mar Yato’ Yos, Yompor, Mellañoýen Yeyemtena ñeñý yapuene’ Huoæcheñets.

> VER EL CUADRO DE COMUNIDADES INDÍGENAS.

Región Total de Comunidades Comunidades Campesinas Comunidades Nativas
Número % Número %
AMAZONAS 221 52 23.53 169 76.47
ANCASH 345 345 100.00 0 0.00
APURIMAC 442 442 100.00 0 0.00
AREQUIPA 100 100 100.00 0 0.00
AYACUCHO 578 577 99.83 1 0.17
CAJAMARCA 109 107 98.17 2 1.83
CUSCO 939 886 94.36 53 5.64
HUANCAVELICA 565 565 100.00 0 0.00
HUANUCO 266 257 96.62 9 3.38
ICA 9 9 100.00 0 0.00
JUNIN 563 389 69.09 174 30.91
LA LIBERTAD 120 120 100.00 0 0.00
LAMBAYEQUE 25 25 100.00 0 0.00
LIMA 287 287 100.00 0 0.00
LORETO 612 75 12.25 537 87.75
MADRE DE DIOS 24 0 0.00 24 100.00
MOQUEGUA 75 75 100.00 0 0.00
PASCO 188 73 38.83 115 61.17
PIURA 136 136 100.00 0 0.00
PUNO 1251 1251 100.00 0 0.00
SAN MARTIN 31 1 3.23 30 96.77
TACNA 46 46 100.00 0 0.00
UCAYALI 231 0 0.00 231 100.00
TOTAL 7163 5818 81.22 1345 18.78

Directorio de Comunidades Campesinas. PETT 2002. Ministerio de Agricultura.

Base de Datos de Comunidades Nativas. Marzo 2003. Defensoría del Pueblo.

 
izq_videos

VIDEOS
Vídeo de Presentación - Play - Proyecto Pueblos Indígenas y Desarrollo Sostenible
Duración 10:08
Contáctanos
Suscríbete







base_izq   base_der