| |
AQUELLCAREÝ COÝAYÑATS

Añ Patso (Perú) ama’t ahuaýañapa’ ama nerreta’ ñoñets aquellcareý, allsensareý atýoch rrorrerr ora Puetsaýo’marnesha’ eçllayore’chatset, alloýpa’ o’ch eñotatyeret ñaæa ora allohuen ñeñý eñosyets epa ñoñtso, alloýpa’ ama’t po’poñeähno acheñ o’ýe’ eñotyerran po’poñ ñoñtsoähno.
E’ñe ahuañaye’ Pueñanesha’ acýapñatare’, aæcha’tareýnesha’añ Patso, ñaæa po’poñ Patso’marnesha’ ñeñý eçllayoreýare’, ñetpa’ ama coýape’cheñetoña erroýenoch yenpueretña, apoctatapreterrñañatña po’huocchateña ora Puetsaýo’marnesha’. Ama’t patenta’tets pueñanesha’pa’ o’ yenpa’yeretañña Puetsaýo’marnesha’ ýarraña ama e’ñe es eñotatereta’ña e’ñe cohuen poctacma atýoch es eñoterret, ähocma a’yenet anareýtenet.
Ýe’ añ Patso (Perú) nanac ýorrapot, alloýpa’ ama tama eñalle huepare’ Puetsaýo’marnesha’ EÑOTEÑTSOPAHUO, (Universidad) te’pa’ alla eñalletena arr EÑOTEÑTSOPAHUO, (Universidad Nacional Mayor de San Marcos) (118) huepare’ ñeñý eñotatareý, ñetpa’ eñallet (14) ñeñý eñets po’poñare’ ñoñtso. Añeähno huepare’ Puetsaýo’marnesha’ moýtetañcha’ po’cllec arr allcha’ es eñotatareýtet, ýarraña o’ch es a’ÿýo’tareýtetpa’ amach es eñoteto, alloýpa’ ñetñapa’ ähach penca’yeset, alloýpa’ ama echeneto quelle atýoch echhuahuet ora ñeñý palltenet amapa’ñeñý e’natareýtenet, ñetñapa’ acoÿoýencha’, queähpa’yes huahuanerret po’çllec, eñoteñtsopahuoý o’ch ahuanerret pa’nyo’mar, amach enhuetoña cohuen po’çllec amach es eñotetoña ñeñýcha’ yeähathueretña pa’netser.
Atýo ama es eñotyeno patenta’tets huepare’ puetsaýo’marnesha’pa’, ýarro’mar e’ñe all ñanom eñotatareýtet (Primaria, Secundaria) allpa’ coñeýa’ttsa es eñotatareýtenet, ama e’ñe oraye’ es eñotatareýteneto, ñeñýo’marña coyanesha’ shepshare’ amach es tama eñotetopa’ puepaparnesha’ñapa’ o’ch amñareýetyeset tarhuasats pueñanesha’ Pa’netsro’mar, atýoch ama esesha’ ashcareýetyestso, ýarraña ñetñapa’ ähach pues- huanmuetña, pueyäheñet, ama’t po’poñ yeäheñets alloýpa’ o’ch äha penca’yeset ñetañeña pueyäheñet.
Alloýpa’ ähocmach yeñoch yellsheñe’cheñets ñanom, a’yapaäheñtso po’poñ yeäheñtsoähnopa’, alloýña huenaña atýoch yeserrpare’t ñaæa atýoch yecheme’tanna’ta e’ñe parro’, ýarro’mar ñerra’m o’ cohuen yechme’tanna’tapa’ alloý huenaña o’ch yeæchana’tanna’ta, yemorrentanna’ta atýecma, e’ñe yeparrocmateñoýpa’ o’ch yecherr yehuamenc atýoch pamnaren yeper ñeñý ähocma yetsena’tene’, yellopa’tetstatene’. Atýoýcha’ña yetsotaterrña huomenc ÿa’nmue’ huepare’ atýoch eñotnomuet erroýencha’ cohuen aæcha’tareýterret tsapaýoneý pa’netsro’mar.
E’ñe añ pocýaÿñoý acheñeneshar EÑOTEÑTSOPAHUOÝ, (Universidad Nacional Mayor de san Marcos) e’ñe pa’poctateñoýet ñoñets quellcoý epuet EÑOTEÑTSOPPAHUO’, (Universidad de Saskatchewan de Canadá) añ Coýaÿñatspa’ o’ moýetnoman e’ñe pa’moýroý, epoch charra’ (20) huepare’ Puetsaýo’marnesha’ ñeñýcha’ es eñotaterret ñeñýcha’ eñotañterrtsa ateý pena ora Pueñanesha’, alloýpa’ o’ch enhuerret po’çllec eñotañtatset ñetñapa’ o’ch ähapataterret pa’netser etserra eñoteñtso, alloýpa’ o’ch tarhuaserret atýoch a’rrorrerret pa’netser eñoteñtsoneý, quellayore’cheñtsoneý es echatsre’teñtsoneý, alloýte’ña moýtenerraña atýoch o’huañýe’ esesha’ yoc huana’terre’, yellopa’tetstaterre’ Yeyeäheñoý, yocýapñoý ora allohueney Puetsaýo’marneshay.
E’ñe char (2002) Ora anetsoähno Puetsaýo’marnesha’ ñaæa Senýo’marnesha’ eñallet (1345 y 5818). Añpa’ añña anetsoähno alloý huenaña atýoch yoc huerr cohuen, yechterr ora allpon eñall Puetsaýo’mar, ñaæa pa’namen Narmetsoähno ñeñý echyen Puetsato’marnesha’, Senýo’marnesha’. Ýe’ e’ñe pa’netsro’mar Puetsaýo’marnesha’pa’ o’ coýape’cheret erroýenoch cohuen a’me’tatyerret puenareæ, alloýpa’ atýoch a’cohuentatyerret pa’muerpa’ o’ a’yapaäha’yerret atýoch tarhuaserret cohuen, echerret quelle ñaæa puerrar pa’pacllacop. Ýarraña ama’t o’ esocmañen es achpatyerretañpa’ ama echenetoña erroýenoch ähapaterretña puenarem allcha’pomueret tsa’te’. Pueñanesha’ ñeñý ateshare’ eçllayoreý, ama eseshaye’ yenpapretenayeña Puetsaýo’marnesha’ atýoch pomuerret puenareæ, añña ñetpa’ o’ huapatyerret po’poñ marmets po’poñ patsoý ñeñý o’ äha a’po’poñe’chatyesosanña yeptsaýeñ, ñaæa yenareæ.
ñeñýo’marña yechme’teñoý ñeñý ýorrapotets Senýo’mar, añ poctetsa erroýenohuaca’ yesheråatyerranet pueyäheñet, alloýpa’ o’ch eñoteret cohuet cohuen allpon echyenet, o’ch pomuet ora allpoñ echyenet e´ñe ñagattseta. Ñeñýo’marña e’ñe pa’moýroý char (2007) añ coýaÿñats o’ moýtan puepañ po’tarhuas, ýe’pa’ o’ ähapnom Senýarero’mar, all e’nnenan epoch äharra’ (20) huepare’ Puetsaýo’marnesha’ ñaæa Senýo’marnesha’, ñeñýcha’ etsoterret a’pto’tare’tyestset ayenpareýet, atýoch ñerra’m o’ch e’nhuet pueñoteñapa’ o’ch quellquërret poctapña atýoch a’rrorraterret pa’netser quellayoý. Añmapa’ añ yocýape’chen atýoch yeñotañtach Puetsaýo’marnesha’ atýoch tsapaýoneýpa’ ñetcha’ eñotaterret, atarrtaterret, a’rrorrerret Pa’netser alloý huaäha’tet. Alloýpa’ amach e’ñe pa’netsra yenpuerreto, yenpueretcha’ ñaæa ora ñeñý parrocma pueñanesha’ yeäha’yenet, atýoýchaña huomenc yentnerra e’ñe yeyäheñoý, atýo o’ch ya’rrorrater quellayoý ora anetsoähno.
|
|